förlåt

förlåt, förlåt för att jag inte är som jag borde
och att jag inte visar hur mkt ni betyder

och typ, förlåt till mig själv för att jag inte gör vad som är bäst för mig, utan istället bara går vidare som att ingenting har hänt, och gör absolut ingenting för att förbättra ngt. ibland tror jag att jag är så van vid att känna mig misslyckad, van vid att veta att det finns en massa saker jag borde göra men som jag bara inte orkar, att jag helt enkelt låter bli för att jag är rädd för vad som kan hända annars. rädd för att förändras, rädd för att våga må bra?
hm

v