that's what friends are for..?

hur patetiskt det än verkar så orkar jag inte stå på mig längre, jag saknar dig. du kom där som från ingenstans och blev en av mina bästa vänner, kanske tillochmed den bästa just då. du blev som en del av mig, jag saknade dig när jag inte umgicks med dig, ville inte gå nånstans utan dig, ingenting var lika roligt utan dig. vi som lovade varandra att vi aldrig skulle bo långt ifrån varandra, att vi var tvugna att gifta oss med 2 bästa vänner för att slippa tappa kontakten med varandra. och för att inte tala om alla enormt goda måltider vi lyckades med, haha. jag orkar inte såra längre, gå ut för att hämnas, för det är inte sån jag är.
men jag tror att det är försent nu, du är mer än vad jag förtjänar.

ashkan har iallafall sagt att hur stark vänskap man har beror på hur många minnen man har tillsammans, och jag har ändå en massa med dig, och det är jag glad över. även om vi inte känt varandra så länge kom du mig helt sjukt nära, närmre än många andra. tack.



(som tur är har jag iaf elina, hanna, elin, johanna osv som är så jävla bra ni med. bättre finns inte.)
nu ska jag sluta sitta här som en liten crybaby, ta tag i mig själv och gå till hanna. party idag. puss.